Hur dåligt är skulder och krediter?

“Pengar finns det gott om i världen, fast ibland känns det som att de är fördelade lite konstigt”. Det är någonting som en av våra delägare brukar säga för att kasta ljus på att om man inte själv har de pengar, eller de resurser, man behöver, så har säkert någon annan det.

TITTA PÅ VÅR FÖRELÄSNING

En gratis föreläsning som ger mer tid, mer pengar och mer energi

Hur dåligt är skulder och krediter?

“Pengar finns det gott om i världen, fast ibland känns det som att de är fördelade lite konstigt”. Det är någonting som en av våra delägare brukar säga för att kasta ljus på att om man inte själv har de pengar, eller de resurser, man behöver, så har säkert någon annan det.

I Sverige använder nästan alla vuxna människor andras pengar för att byta till sig sådant man anser sig behöva och det kallas kort och gott för att man lånar. Man lånar andras pengar och oftast lånar man från en bank men det kan även vara ett kreditkortsföretag, ett företag, en god vän eller staten så det finns många parter man kan göra upp med.

När man lånar pengar hamnar man i skuld och det är både bra och dåligt och kan inte bedömas som varken det ena eller det andra. Ernst Wigforss var svensk finansminister i de socialdemokratiska regeringarna under 1920-, 1930- och 1940-talet. Han myntade uttrycket “den som är satt i skuld är inte fri”. Och visst är det så att den som har en skuld också har en förpliktelse, nämligen att betala tillbaka.

Om den är gynnsam eller inte för dina finanser beror på till vad man använder de möjligheterna som lånet innebär. Att finansiera överkonsumtion med lån är uppenbarligen inte finansiellt hållbart, men skall man var riktigt noga så är det ju konsumerandet som är problemet och inte lånandet.

Att låna pengar kostar pengar och kortsiktig konsumtion får man ingen avkastning från så det är ett dyrt sätt att finansiera sin tillvaro. Att däremot låna till långsiktiga investeringar med högre avkastning än kostnadsräntan för lånet är en helt annan sak. Den som kan låna pengar billigt, placera dem bra och få en värdeökning eller avkastning på pengarna tjänar hela mellanskillnaden även om det förstås kan öka risken i affären.

Låt oss ta ett exempel, en studerande vid någon högskola som har rätt till både studiebidrag och studielån från CSN. I vårt exempel lever studenten oerhört billigt och använder en del av studielånet till finansiella investeringar som ger bra avkastning och dessutom ränta-på-ränta under många år. Eftersom det dröjer länge innan hela studielånet ska vara återbetalt så hinner kapitalet växa till sig ordentligt och med råge överträffa det lånade beloppet. I det här fallet skaffar sig vår student en skuld och använder den till att bygga upp ett kapital, alltså en bra typ av skuld som ger mer pengar, inte mindre, i slutresultat.

Finns det bra investeringar att göra och man har ställen där man kan låna till bra villkor så är det ur ett ekonomiskt perspektiv en god affär. Att få 10% avkastning på mina OCH någon annans pengar är en bättre affär än att få 10% bara på mina egna pengar, åtminstone för den som vill öka sin ekonomiska frihet. Det är viktigt att inte blanda ihop var lånet kommer FRÅN med vad det skall användas TILL. När skulderna ökar med ett nytt lån ökar ju även tillgångarna med samma belopp. Om de inte gör det, då har du använt dina lånade pengar till “fel saker”. Även om “Eget kapital” blir oförändrat så finns det alltså MER pengar för dig att använda t ex för att skapa inkomster. 

Den vanligaste placering som finansieras med lån torde vara köp av boende där man förväntar sig en värdeökning över tid. Ytterst få människor förvärvar en bostad utan att finansiera köpet delvis via lånade pengar. Men när det gäller bostadslån kan vi med säkerhet säga att fokus inte är att låna för att göra en bra placering med chans till en rejäl värdeökning på sikt; bostadslån tar man för att förändra sin boendesituation. Sedan kan visserligen en god värdeökning följa men fortfarande är bostaden vad vi kallar en tärande tillgång, och ur finansiell aspekt en rätt tveksam investering. Detsamma gäller i ännu högre grad bilar och andra föremål som i allmänhet förlorar i värde över tid.

Det är samma sak med kreditkort, dessa skaffar man sig ju inte för att låna eller för att finansiera en investering. Kreditkort skaffar man sig för att förenkla själva flödet av pengar i sin privata finansiella ekonomi och kanske i första hand för att det är billiga pengar att använda sig av.

 

Kreditkort existerar på en konkurrensutsatt marknad med affärsmässiga förtecken och det innebär att man FÅR ytterligare värden av företaget just för att använda deras pengar istället för dina egna. Så länge man sköter sina kreditkort och alltid betalar räkningen till fullo när den kommer så är det en lönsam affär att utnyttja “andras pengar” på det sättet.

GÅ VÅRAN INTRODUKTIONSKURS

Investera en timmer i dig själv genom att testa vår introduktionskurs. Då kommer du få handgriplig hjälp och även resultat direkt.

Relaterade Artiklar

Personlig Utveckling
Charlie Söderberg

Hur definierar man ett “rikt liv”?

Ett “rikt liv” innehåller rikligt av sådant som man värdesätter, uppskattar och vill ha i sitt liv. Att något är rikt eller rikedom betyder bara att det finns gott om det, att det inte är brist eller ont om det som avses. Rikedom hänger inte samman med någonting annat och kan appliceras på vad som helst. Äpplen, stjärnorna på himlen, fina stunder, benbrott eller pengar. Allt kan beskrivas som att “det är rikt på det” Rik är en beskrivning av omfattning eller volym och inget annat.

Läs mer »
mekanisk_plan
Pengar
Charlie Söderberg

Hur blir jag rik på en mekanisk plan?

För att skapa hållbara flöden av såväl pengar som tid och energi bör varje person skapa två planer, “Talangplan” och “mekanisk plan”. Den sistnämnda av dessa beskrivs i denna artikel. Den Mekaniska planen besvarar nämligen frågan om hur jag kan bli effektivare genom att skapa automatiserade flöden av pengar som tillför ytterligare pengar i mitt liv.

Läs mer »
rik_talanger
Pengar
Lennart Göthe

Hur blir jag rik på mina talanger?

För att skapa hållbara flöden av såväl pengar som tid och energi bör varje person skapa två planer, “Talangplan” och “mekanisk plan”. Den förstnämnda av dessa beskrivs i denna artikel. Talangplanen besvarar nämligen frågan om hur min talang eller mina talanger kan bidra till att öka min avkastning i fråga om tid, pengar och/eller energi.

Läs mer »