När det kommer till att förbättra sin ekonomi i området pengar så har vi ofta en naturliga plats att titta på och som ibland hindrar oss från att nå hela vägen till önskat läge. En del av oss fokuserar i huvudsak på att öka lönen, en del av oss fokuserar enbart på att bli skuldfria osv. Många missar möjligheterna med en medvetet vald utgiftsstrategi. Människor som har ekonomisk frihet prioriterar nämligen oftast investeringar före konsumtion.
Den som minskar sina totala utgifter med 1 000 kronor per månad ökar månadsresultat med 1 000 kronor. Det resultatet är ju ditt och blir följaktligen en ökning av ditt “Eget kapital” som du därmed kan använda för att öka dina tillgångar (och få mer inkomst) eller minska dina skulder (och få ännu lägre utgifter). En minskad utgift (rätt investerad) skapar alltså inte bara ett bättre resultat här och nu, den fortsätter att skapa ett allt bättre resultat över tid om den förvaltas väl.
När det gäller utgifter så har de också olika “värde” i vårt liv. En utgift som löper på och som inte ger oss någon direkt energi tillbaka (som t ex ett telefonabonnemang eller en räntekostnad) bör man i de absolut flesta fallen vilja hålla så låg som möjligt eftersom den inte tillför någon direkt återinvesterbar energi i ditt liv. En utgift som ger energi och som du njuter av (som en härlig middag med vänner eller en semesterresa) kan man inte med samma självklara analys dra slutsatsen att man vill minska. Det KAN ju vara smart att minska den men det kan vara lika smart att ha den kvar eller öka den. Allt beror på om hur mycket energi den ger dig och hur du väljer att återinvestera den energin och omvandla den till t ex nytt kapital.
Att t ex betala ett högre pris än nödvändigt för sitt mobilabonnemang ger inte högre livskvalitet vilket däremot ett restaurangbesök, en konsert eller en semesterresa kan göra. Därför är det så viktigt att veta vart ens pengar faktiskt tar vägen och att följa upp sina utgifter för att säkerställa att man får glädje i utbyte.
Oavsett om finanserna är goda eller ej så är det rimligt att göra en regelbunden uppföljning av utgifterna för att upptäcka eventuella läckage. Betalar jag för tjänster som jag inte använder, t ex TV-kanaler jag aldrig tittar på eller ljudböcker jag aldrig lyssnar på? Betalar jag onödigt höga, kanske rentav dubbla försäkringspremier? Och hur är det med bostadslånen, vore det en god idé att byta bank rentav? En finansiell “detoxkur” kanske skulle avslöja att det finns pengar att frigöra till annat? Vår erfarenhet är att alla människor läcker pengar i onödan.
Vi vet att de flesta som höjer sin inkomst också höjer sina utgifter för konsumtion. Ofta handlar det då om skenbara investeringar, t ex konsumtion i form av tärande tillgångar som en större bostad, en ny bil, ett sommarställe eller en fritidsbåt − alltsammans sådant som medför ökade utgifter för drift och underhåll.
Ett exempel på en strategi är att alltid använda den likviditet som finns i din finansiella ekonomi till annat än konsumtion först, och därefter konsumera det som blir över.
När lönen kommer så behöver man betala räkningar av olika slag men man behöver kanske också köpa något och pengarna kanske inte alltid räcker till allt. Därför finns det kreditkort och då gäller det att alltid betala kortfakturan till 100% först, innan man köper det man behöver köpa.
Det är bättre att ta alla pengar och betala dem till kortföretaget och sedan använda kortet för att köpa det man behöver köpa, än att bara delbetala fakturan eftersom man behövde köpa det man behövde köpa och använde lönepengarna till det. Detta är bara ett exempel på att ha en utgiftsstrategi.
Ett snabbt flöde av pengar fungerar som syre i det moderna konsumtionssamhället och det är inte alltid så lätt att värja sig mot all reklam och uppmaningar till konsumtion eller “läckage” som vi är omgivna av nästan överallt. Då kan det vara intressant att återvända till den förra kursen “Att leda sin egen utveckling” och fundera på den egna konsumtionen i relation till begrepp som ansvar, integritet och motstånd.
Slutligen kan vi konstatera att många traditionella “husmorsknep” fortfarande är användbara när det gäller att hålla nere de passiva utgifterna: att planera sina inköp, att skriva veckomenyer och shoppinglistor, att ta med lunchlåda till arbetet, att återanvända, att laga och renovera istället för att köpa nytt. Detta ska givetvis vägas mot de andra resurserna som vi förfogar över: tid och energi.
