Vad är “energiekonomi“?

Den som vill orsaka resultat i sitt liv – eller åtminstone uppleva sitt liv som rikt – gör klokt i att förhålla sig till energi som den avgörande resursen att förvalta i livet. I detta ligger att förvalta den energi som du utbyter med andra människor och saker i ditt liv, inte minst den energi som du erhåller av att vårda din kropp mentalt, emotionellt, fysiskt och så vidare. 

Energi är, precis som pengar och tid, en begränsad resurs och därför behöver vi hushålla med energin, undvika att slösa bort den på oväsentligheter och värna om var vi investerar den. Ett ekonomiskt förhållningssätt till energi, att värna och vårda den ungefär som vi gör med andra tillgångar och resurser som är viktiga för oss är en grannlaga uppgift.

Precis som i området pengar är det viktigt att “betala sig själv först” även när det gäller energi, det vill säga att bygga tillgångar och inte konsumera allt. I området energi kan man förhålla sig till resursen som möjlig att använda på tre sätt: öka sin tillgångar, minska sina skulder eller förbruka den som en engångskostnad. Observera att precis som i området pengar är den som har skulder inte fri att använda alla sin inkomster eftersom en del används vare sig man vill eller inte för att betala “räntan” på skulderna. Enligt samma logik behöver den som har byggt stora energitillgångar inte generera all energi själv utan kan “leva på avkastningen” från de affärer man redan gjort.

Värt att notera är att livets ekonomier har en mycket tydlig tendens att kasta skuggor på varandra och sitta ihop. Den som inte sköter sina pengaskulder får förstås även utgifter i området energi. Den som inte tar hand om sina relationer har kanske inte energi över till att lära sig nytt och agera klokt med sina pengar och så vidare.   

Att mäta pengar är enkelt, det gör vi med siffror och valutor såsom den svenska kronan. Att mäta tid är likaså enkelt, vare sig det handlar om sekunder, veckor eller år. Vi har alla en klar uppfattning om hur mycket 100 kronor eller två timmar innebär och vad dessa kan användas till. 

Att mäta energi är knepigare. Att mäta hur mycket energi som går åt för att exempelvis skriva den här texten är aningen knepigare, det saknas mätinstrument (åtminstone sådana som är tillgängliga utanför kretsen av hjärnforskare).Eftersom det än så länge är snudd på omöjligt att mäta sin egen energinivå i exakta siffror så får vi nöja oss med att göra en bedömning av dagsformen – något i stil med mycket lägre än normalt, något lägre än normalt, något högre än normalt, mycket högre än normalt.

Vad vi dock definitivt kan och bör göra är att ta reda på vad som påverkar vår tillgång till energi. Vi kan undersöka mer eller mindre allt som finns i våra liv – människor, relationer, föremål, sysslor och aktiviteter av alla de slag – och titta efter om de tillför ny energi eller kanske rentav dränerar oss på energi. 

Människor som vi har goda relationer till, som vi tycker om och har roligt tillsammans med tillför energi. Allt vi tycker är trevligt och inspirerande att syssla med eller blir helt uppslukade av är källor till energi. Motsatsen gäller givetvis också. Det vi våndas inför eller är mer eller mindre obekväma med drar energi.

Precis som vi kan titta på hur pengarna flödar i våra liv – som inkomster, utgifter, tillgångar och skulder – kan vi se hur energin flödar och rör sig. Och när du väl börjat få syn på varifrån din energi kommer och vart den tar vägen så blir det lätt att ta ledarskapet över resursen energi. På samma sätt som vi i förra kursen inventerade området pengar skall vi nu, efter samma modell, se hur vår energi flödar. Och på precis samma sätt som i området pengar finns fyra grundläggande beståndsdelar i vår energiekonomi:

Energiinkomster betyder att du får ett tillskott av energi. Du får energi i en rad olika former varje dag. Det kan vara uppskattning, glädje, träning, äventyr, nya utmaningar, sömn och så vidare. Det är den energi som du får tillgång till och kan spendera.

Energiutgifter innebär att du använder energi. Hela dina dagar är fulla med saker som tar din energi. Det kan vara jobb, väntan, frustration, hushållsarbete, ångest och en rad andra saker. Det krävs också energi till att lösa problem, tänka, skapa nytt, våga vara modig och så vidare. Du gör själv en omedveten prioritering hela dagarna av vad som är viktigast för dig att spendera din energi på, du bedömer alltså vad som krävs av dig för att hantera dina sysslor och åtaganden. Den energin som eventuellt blir över används till nöjen och satsningar framåt.

Våra energiinkomster minus våra energiutgifter lämnar oss med ett “energiresultat”, det vill säga den energi man har över i livet till nya projekt och satsningar. Vi kan se det som en motsvarighet till det som i området pengar heter “finansiellt resultat”, alltså ett slags definition på energiflödet i livet. 

Energitillgångar är allt du har i ditt liv som ger dig energi. Vi har alla en rad olika ”källor” där vi tankar energi, exempelvis barn, hundar, livspartner, härliga relationer, självförtroende, fritidsintressen, egen tid och sömn. Alla energitillgångar skapar energi i ditt liv och gör att du ständigt får tillskott av ny energi.

Energiskulder är allt du har i ditt liv som tar din energi. Det kan vara allt från jobbiga relationer, till dåligt samvete, stök, oklarheter, och sådant som förblir ogjort eller oavslutat. Alla energiskulder i ditt liv skapar energiutgifter och på det sättet läcker det en massa energi ut från ditt liv. 

De flesta av oss har enorma ekonomiska energivinster att göra genom att engagera oss specifikt i våra energiskulder. Man skulle kunna kalla det för en ”skuldsanering i energiområdet” eller enklare uttryckt ”att städa i livet”. Den som gör sig av med sina största energiskulder får mer energi över att investera i nya och spännande projekt som ger energi eller ”energitillgångar”.

Energiskulder hittar vi ofta bland ofullbordade projekt och sådant som inte är omhändertaget. Allt detta tenderar att ta mycket energi, ofta utan att vi ens märker det. Energiskulder är ofta som den där fläkten på ett kontor som vi inte hör förrän den stängs av. Allt som inte är städat i livet lever som en ständigt pågående, malande röst i huvudet – en röst som om och om igen påminner oss om vad vi borde göra eller redan borde ha gjort. Det kan vara prylar som tar plats och energi, osorterade, ouppklarade eller dåligt arkiverade papper eller ej genomförda projekt som stressar i bakhuvudet med sin ”att-göra-lista”. 

Den kanske minst synliga och därför förmodligen viktigaste bland energiutgifterna är relationer som inte mår bra. Inget ger oss så mycket energi som de goda relationerna och inget tar så mycket energi som de dåliga. Ibland behöver det inte ens vara en dålig relation utan det räcker med att den inte är ”bra” för att den ska ta din energi. Den viktigaste relationen är dessutom relationen till dig själv. Finns det saker som du skulle behöva städa upp i relationen till dig själv?

Att se sina resultat- och balansräkningar över energi kan ge upphov till många funderingar och insikter men också inspiration till att förbättra utfallet inom konkreta områden.

Oavsett hur dina resultat- och balansräkningar över energi ser ut idag så finns det nu all anledning att undersöka de beteenden som ligger till grund för den situation du har idag och få syn på eventuella läckage inom området energi. En nyckel till “Ett rikare liv” är ju att skapa nya resultat och nya resultat skapas av att man gör nya saker eller saker på ett nytt sätt. Att göra saker “nytt” kräver energi så den som vill ha ett rikare liv bör lägga sig an om att ha en kraftfull och växande balansräkning i energi. 

Beteende omfattar det vi gör men också det vi inte gör, vare sig det är aktivt och avsiktligt eller ej. Det kan ju till exempel vara så att man aktivt avstår från en aktivitet trots att man är övertygad om att den skulle tillföra energi. Den som undviker att titta efter hur pensionskapitalet utvecklas kanske har en energiskuld just där. 

Med beteende i det här sammanhanget avser vi att man tackar ja till, tackar nej till, påbörjar, avslutar, fortsätter, avbryter, skjuter upp, prioriterar, senarelägger, glömmer, förtränger, uppmärksammar, undviker, investerar tid och/eller pengar i, fokuserar på, ger upp och så vidare – kort sagt, allt beteende som gör att det händer eller inte händer saker i ens eget liv.

Det kluriga med beteenden är att man inte nödvändigtvis är medveten om dem, man kanske själv inte ser det mönster som egentligen finns där. Lite förenklat kan man säga att beteenden kan kategoriseras enligt följande: 1) beteenden som vi är medvetna om och öppna med, åtminstone för oss själva, 2) beteenden som vi är medvetna om men helst mörkar, kanske både för oss själva och andra samt 3) beteenden som vi inte är medvetna om. Den tredje och sista kategorin kan omfatta beteenden som andra ser men som vi själva är blinda för och sådana som varken vi själva eller andra ser.