Spela videoklipp

OM OSS PÅ BALANSEKONOMI

För att sammanfatta om oss på Balansekonomi så är vi ett oberoende utbildningsföretag som ägs av dess handledare och medarbetare. Vår mission är att utmana och förvirra till förändring i attityd och beteende. Vi inspirerar människor till att skapa nya resultat och stödjer människor i att agera ansvarigt gentemot sina egna drömmar och mål.

Balansekonomi utbildar privatpersoner och företagare i att hållbart hantera sina tillgångar i form av tid, pengar och energi. Vi hjälper varje kursdeltagare att skapa sin egen plan för ett rikare liv med ekonomiska förhållningssätt som leder till mer tid, mer pengar och mer energi.

Sedan 2006 har vi hjälpt över 300 000 svenskar att påbörja sin plan för ett rikare liv med mer tid, mer pengar och mer energi.

MER OM BALANSEKONOMI

Då vi kombinerar det bästa inom modernt ekonomiskt tänkande med det bästa inom personlig utveckling.  Vi gör det på ett sätt som gör det konkret och användbart över tid i våra deltagares liv. I en tid då hjulen snurrar allt snabbare stöder vi våra deltagare i att ifrågasätta om det recept för ”framgång” som kanske fungerade för 20 år sedan fungerar idag eller behöver uppdateras.

Trenden är tydlig, allt mer ansvar – särskilt i området ekonomi – lastas över på individen. Vi tror att den som är redo att ta sig an utmaningen och skapa en positiv attityd till sin ekonomiska framtid har allt att vinna.

BALANSEKONOMI ARBETAR I ETT STÖRRE SAMMANHANG

Balansekonomi ger inte finansiell rådgivning. Istället arbetar vi med ekonomi i ett större sammanhang än bara ”pengar”. Vi arbetar med samtliga resurser som varje människa har att förvalta, i alla delar av livet. Vår expertis ligger inom den humanistiska domänen med fokus på beteende och synsätt, strategier och relationer. Genom inspiration och nya insikter förändrar vi i grunden hur våra kunder ser på begreppet ekonomi, hur de ser på pengar, partnerskap, resultat och ansvar samt mycket annat. De får då tillgång till helt nya verktyg och helt nya möjligheter. Detta leder till vars och ens personliga plan för mer tid, mer pengar och mer energi som verkligen fungerar i praktiken.

När det kommer till att förbättra sin ekonomi i området pengar så har vi ofta en naturliga plats att titta på och som ibland hindrar oss från att nå hela vägen till önskat läge. En del av oss fokuserar i huvudsak på att öka lönen, en del av oss fokuserar enbart på att bli skuldfria osv. Många missar möjligheterna med en medvetet vald utgiftsstrategi. Människor som har ekonomisk frihet prioriterar nämligen oftast investeringar före konsumtion. Den som minskar sina totala utgifter med 1 000 kronor per månad ökar månadsresultat med 1 000 kronor. Det resultatet är ju ditt och blir följaktligen en ökning av ditt “Eget kapital” som du därmed kan använda för att öka dina tillgångar (och få mer inkomst) eller minska dina skulder (och få ännu lägre utgifter). En minskad utgift (rätt investerad) skapar alltså inte bara ett bättre resultat här och nu, den fortsätter att skapa ett allt bättre resultat över tid om den förvaltas väl. När det gäller utgifter så har de också olika “värde” i vårt liv. En utgift som löper på och som inte ger oss någon direkt energi tillbaka (som t ex ett telefonabonnemang eller en räntekostnad) bör man i de absolut flesta fallen vilja hålla så låg som möjligt eftersom den inte tillför någon direkt återinvesterbar energi i ditt liv. En utgift som ger energi och som du njuter av (som en härlig middag med vänner eller en semesterresa) kan man inte med samma självklara analys dra slutsatsen att man vill minska. Det KAN ju vara smart att minska den men det kan vara lika smart att ha den kvar eller öka den. Allt beror på om hur mycket energi den ger dig och hur du väljer att återinvestera den energin och omvandla den till t ex nytt kapital. Att t ex betala ett högre pris än nödvändigt för sitt mobilabonnemang ger inte högre livskvalitet vilket däremot ett restaurangbesök, en konsert eller en semesterresa kan göra. Därför är det så viktigt att veta vart ens pengar faktiskt tar vägen och att följa upp sina utgifter för att säkerställa att man får glädje i utbyte. Oavsett om finanserna är goda eller ej så är det rimligt att göra en regelbunden uppföljning av utgifterna för att upptäcka eventuella läckage. Betalar jag för tjänster som jag inte använder, t ex TV-kanaler jag aldrig tittar på eller ljudböcker jag aldrig lyssnar på? Betalar jag onödigt höga, kanske rentav dubbla försäkringspremier? Och hur är det med bostadslånen, vore det en god idé att byta bank rentav? En finansiell “detoxkur” kanske skulle avslöja att det finns pengar att frigöra till annat? Vår erfarenhet är att alla människor läcker pengar i onödan. Vi vet att de flesta som höjer sin inkomst också höjer sina utgifter för konsumtion. Ofta handlar det då om skenbara investeringar, t ex konsumtion i form av tärande tillgångar som en större bostad, en ny bil, ett sommarställe eller en fritidsbåt − alltsammans sådant som medför ökade utgifter för drift och underhåll. Ett exempel på en strategi är att alltid använda den likviditet som finns i din finansiella ekonomi till annat än konsumtion först, och därefter konsumera det som blir över. När lönen kommer så behöver man betala räkningar av olika slag men man behöver kanske också köpa något och pengarna kanske inte alltid räcker till allt. Därför finns det kreditkort och då gäller det att alltid betala kortfakturan till 100% först, innan man köper det man behöver köpa. Det är bättre att ta alla pengar och betala dem till kortföretaget och sedan använda kortet för att köpa det man behöver köpa, än att bara delbetala fakturan eftersom man behövde köpa det man behövde köpa och använde lönepengarna till det. Detta är bara ett exempel på att ha en utgiftsstrategi. Ett snabbt flöde av pengar fungerar som syre i det moderna konsumtionssamhället och det är inte alltid så lätt att värja sig mot all reklam och uppmaningar till konsumtion eller “läckage” som vi är omgivna av nästan överallt. Då kan det vara intressant att återvända till den förra kursen “Att leda sin egen utveckling” och fundera på den egna konsumtionen i relation till begrepp som ansvar, integritet och motstånd. Slutligen kan vi konstatera att många traditionella “husmorsknep” fortfarande är användbara när det gäller att hålla nere de passiva utgifterna: att planera sina inköp, att skriva veckomenyer och shoppinglistor, att ta med lunchlåda till arbetet, att återanvända, att laga och renovera istället för att köpa nytt. Detta ska givetvis vägas mot de andra resurserna som vi förfogar över: tid och energi.

Charlie arbetade som analytiker med fokus på media när han hans intresse för entreprenörskap, ledarskap och det man kallar “personlig utveckling” väcktes. Han utvecklade sina förmågor som coach, utbildare och föreläsare via Resurshuset där han träffade bl a Lennart Göthe och kom att grunda Balansekonomi.

Charlie är professionell föreläsare och har programlett “Lyxfällan”, “Plus” och “Tonårsbossen” Han har även skrivit tre böcker och är utsedd till ”Årets ekonomiska folkbildare”. Charlie är en erkänt skicklig retoriker med talang för att göra det komplexa gripbart och lättanvänt i praktiken.

Cathrin är utbildad lärare vid Lärarhögskolan och skiftade 2010 fokus mot att arbetat med pedagogik för vuxna i den privata sektorn. Hon har i många år drivit Balansekonomis arbete med deltagare stöd och kundservice. 2017 startade hon förlag inom personlig utveckling. Cathrin är föreläsare, utbildad inom NLP, delägare och styrelseledamot i Balansekonomi.

Cathrin har en unik förmåga att läsa andra människors behov, komma dem nära och stödja aktioner som driver livet framåt med lätthet. Hon är energi och personlig service personifierad.

Lennart har ett förflutet som chef i svenskt näringsliv. Han har NLP-master, är UGL-handledare och Professionell Certifierad Coach (PCC). 1996 grundade Lennart det bolag som sedan dess har varit plattformen för hans arbete och där skapade han 2006 Balansekonomi i partnerskap med Charlie Söderberg och Pia-Mari Nyholm.

Han fortsätter idag att dela med sig av visdom, erfarenheter och upplevelser via en rad olika kanaler. Lennart har en utvecklad förmåga att se samband mellan olika typer av “vetande” och är därmed en viktig aktör när det gäller att skapa pedagogiken.